Torgny Steen - Balansgång Torgny Steen - Balansgång

Balansgång, ännu en enkel, rolig, stärkande och helt gratis fysisk aktivitet du kan göra i princip var som helst; på golvet, i gräset, på en parkbänk, på terrassräcket, på en regel (45*90) på golvet/marken eller ...  

Åla, krypa, sitta, gå, springa, hoppa, ... övningar som sätter oss i obalans. Tyngdkraften utmanar oss från dagen vi sätter och reser oss upp samt börjar gå.
Balans är färskvara och behöver tränas så ofta det går. Särskilt när vi blir äldre och balansen successivt försämras. 
Hur bra balans vill du ha om 10, 20 eller 30 år?
Ett bra sätt att träna balansen är förstås balansgång 7*7, alltså 7 minuter om dagen i 7 veckor. Om 7 minuter känns långt i början, starta med 7*1 minut, 3*2-3 minuter, ... Allt beroende på vad du förmår just nu. 

Kom ihåg vara snäll mot dig själv och ge dig tid att hitta rätt tyngdpunkt, balans och tempo. Var noggrann, ju långsammare desto större utmaning.

Komplettera gärna med en (skogs)promenad på 30+ minuter tre fyra gånger i veckan.

Håll utkik kommande torsdagar efter fler enkla, utmanande och roliga fysiska aktiviteter som stärker din rörelseförmåga, styrka och balans.

Move.Live.Lo❤️e,
//Torgny Steen

Läs hela inlägget »

Drömmer du också om att börja röra dig mer? Vet du inte var du ska börja? Tycker du att det är dyrt med en massa flashiga kläder och träningskort?

Då är du i gott sällskap.

Just för dig börjar jag idag publicera Torgnys torsdagsrörelse, förslag på enkla, naturliga, roliga och stärkande rörelser som är helt gratis att göra.


Varför då kanske du undrar, jo för att ...:
6 av 10 tonårskillar rör sig mindre än 30 minuter om dagen.
• 8 av tio tonårstjejer rör sig mindre än 30 minuter om dagen.
• 60+ procent av sin vakna tid spenderar medelålders svenskar på baken.


Unga som gamla, många är idag helt enkelt rädda för att röra sig, exempelvis gå en promenad i skogen. Rädda för att halka, snubbla, ramla, stuka foten och inte minst; rädda för skogens djur, mest av allt rädda för fästingar.

Upp till 9 till 11-årsåldern är barn sällan rädda för att röra sig. Sedan händer något. Ensidigt elitiskt föreningsliv, bedömningar i skolidrotten och exploderande utveckling av stillasittande ”aktiviteter” är bidragande faktorer till att många barn blir bestulna på sin fysiska självkänsla. Även om tjejerna verkar drabbas mest är det alldeles för många barn och ungdomar som inte förmår behålla eller vågar fortsätta utveckla och stärka grundläggande rörelseförmågor som ...:

  • Åla
  • Krypa
  • Balansera
  • Springa
  • Hoppa
  • Simma
  • Hänga
  • Kasta
  • Fånga
  • Lyfta
  • Bära
  • ...

Rörelseförmågor som för bara 100 år sedan var nödvändiga för att vi skulle få mat och värme, kunna jobba, leva och överleva. Rörelseförmågor som håller oss friska, ger energi och kraft att leva och jobba samt inte minst gemenskap och sociala sammanhang.

Rörelseförmågor som om de går förlorade gör oss stillasittande, svaga, överviktiga, deprimerade, okoncentrerade, minnessvaga, sjuka, ...

Jag kan förstå att många förblir fysiskt inaktiva. Åtminstone mina sociala medier svämmar över av avancerade konstlade fysiska aktiviteter. Som MovNat certifierade tränare och FaR*-ledare fråga jag mig ofta ”Vad är den där övningen bra för och vem är egentligen tänkt att göra den?”.
*FaR: Fysisk aktivitet på Recept. Sverige har sedan 2003 FYSS, fysiska aktiviteter för sjukdomsprevention och -behandling.

Även om det kan vara svårt att tro visar studie efter studie att en förkrossande majoritet rör sig mindre än 30 miuter om dagen (rekommendationen för barn/vuxna är 60/30 minuter/dag).

Är du en av dom som rör dig för lite eller drömmer om att röra dig lite mer? Med start idag kommer jag publicera Torgnys torsdagsrörelse; sköna exempel på enkla, roliga och stärkande rörelser som är helt gratis att göra var du än är i världen.

Först ut är en av mina favoritaktiviteter, något de flesta av oss var experter på när vi var riktigt små; Krypning/Björngång.

Just här är jag och Anna ute på en vacker, kuperad och svettig skogspromenad. I skogen hittade vi ett omkullfallet träd och fick stor lust att prova Krypning/Björngång (Se klippet). Förstås går det lika bra på golvet, i gräset, på en parkbänk, på uteplatsen, på sargen till barnens sandlåda, på en regel (45X90) på golvet/marken eller som här; på ett träd i skogen.

Den initiala förskrivningen för Krypning/Björngång är 7*7, alltså 7 minuter om dagen i 7 veckor. Var snäll mot dig själv, ge dig tid att hitta rätt tyngdpunkt, balansen och variera mellan olika tempo. Var noggrann, ju långsammare = större utmaning/ansträngning. Om 7 minuter känns för långt, prova 7X1 minut, 3X2,5 minut eller vad du orkar just nu.

Kom ihåg att du behöver utmana och ta i lite mer än du är van vid om du vill ha någon utveckling. 

Håll utkik här efter Torgnys torsdagsrörelse för fler naturliga, enkla, roliga och stärkande exempel på oftast helt gratis fysisk aktivitet du kan göra i princip när och var du vill.

Move.Live.Love,
//Torgny Steen

Läs hela inlägget »
Torgny Steen på en klippa Torgny Steen på en klippa

Vaknade med ett behov av att sitta på en klippa och blicka ut över en obruten horisont.

Det var ju trots allt min "lediga dag" från  idrottslärarjobbet, dagen jag gör allt annat jag vill och behöver.

Men, tog till slut mitt förnuft till fånga och stannade hemma. Måste ju skicka böcker, acceptera avtal, förbereda, föreläsa, författa, planera Skoljogg, filma, skriva om text, läsa avtal, förbereda, boka resa, förlänga avtal, …

Vänta nu … känner igen det där … var det inte så jag höll på när jag gick in i väggen, blev utbränd, utmattad, …?

Tryckte ned, dövade, vägrade lyssna på varningssignalerna jag fick. Till en början subtila, ju längre tiden gick allt mer högljudda.

När världen snurrar allt snabbare runt omkring överlastas hjärnans olika system med information, kunskap och göranden. Det är lätt att döva varningssignaler med att göra en massa saker, viktiga och oviktiga. Allt för att slippa lyssna på kroppens och knoppens varningssignaler, slippa känna efter och släppa fram verkliga behov här och nu.

Det är då det är dags, hög tid, att sakta ned. Stanna upp. Reflektera. Filosofera. Andas in. Andas ut.

Under 10 000-tals år levde vi i naturligt samspel och balans mellan snabbt och långsamt, på och av.

Idag är det samspelet brutet till förmån för det snabba. Snabbt är bra, värderas högt i olika sammanhang. Långsamhet och eftertänksamhet tas som tecken på tröghet, rentav beslutsvånda.

Utifrån egna erfarenheter och senare års hjärnforskning är jag fullständigt övertygad om att vi behöver återfå samspelet mellan rörelse och vila, snabbt och långsamt, naturligt och normalt, av och på, upp- och nedkopplat, ...

En bra start är att ta metaperspektiv på dig själv (se dig själv utifrån och in), skärpa sinnena och rikta uppmärksamhet inåt dig själv. Träna dig i att upptäcka och förstå om, när och vilka signaler och behov du eventuellt trycker ned och undan; trött, hungrig, kissnödig, lust, stress, värk, gråt, lek, skratt, …

Gör sedan en liten förändring, ett tvågradersskift, där du provar något annat under 90 dagar. Byt ut två av dagens koppar kaffe mot lika många glas vatten, promenera +45 minuter tre fyra gånger i veckan, bryt stillasittandet minst en gång per timme, ät lunch med en kollega eller kompis istället för framför datorn, planera in lek med barnen, laga alla rätterna i den där kokboken, meditationsdiska, meditationsklipp gräset, meditations häng tvätt, ta en ”Power nap” efter lunch, … tbc.

Kanske tycker du det låter knepigt, svårt att få tiden att räcka till, men jag lovar dig, det är lättare gjort än sagt.

Berätta gärna hur det går (Mejl, FB, Insta, LI, telefon, …) och om jag kan hjälpa dig på något sätt.

Och jo, jag tog mitt förnuft till fånga på riktigt och letade upp en klippa för ett dopp i havet, en sen lunch, en kaffe och en "power nap" i solen.

Move.Live.Love,
//Torgny

Läs hela inlägget »
Torgny Steen och Caxton Njuki - Vardagsboost i SRP4 Sörmland Torgny Steen och Caxton Njuki - Vardagsboost i SRP4 Sörmland
Videoklippet från studion tillsammans med Caxton Njuki och Urban Hedqvist när SR P4 Sörmland sände Vardagsboost.

Jag var inbjuden att prata om psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, samarbete isf motarabete och hur precis ALLT hänger ihop.

I slutet en utmaning till alla lyssnare ... 

Move.Live.Love sommar,
//Torgny 

P.S. Ljud och bild är ihopklippt i efterhand, ha lite överseende med att det kan hacka till ibland D.S.
Läs hela inlägget »
Torgny Steen - Move.Live.Love Torgny Steen - Move.Live.Love

Tillhör du den lilla andelen av Sveriges befolkning som redan rör sig minst 30 sammanhängande minuter om dagen kan du sluta läsa här.

Tillhör du den stora majoritet som börjat, slutat och försökt om och om igen men ändå rör dig mindre än 30 minuter om dagen, då är det här till DIG.

Sommar är tider när många vill komma igång och röra sig mer. Ofta också  en tid av oregelbundna vanor, resande, grillande, drinkande och annat som kommit att symbolisera ledighet. Vilket kan göra sommaren till en svår tid att komma igång och röra dig som du önskar.

Inte blir det lättare att många jag träffar verkar se på sin träning ungefär som vi såg på vår städhjälp. Innan städhjälpen kom ville i alla fall jag ha hyggligt städat. På liknande sätt verkar människor vilja vara vältränade och nyshoppade färgglada träningskläder innan de börjar träna …

Träningströskeln riskerar bli onödigt hög, rentav oöverstiglig. Kanske är det inte så konstigt att 50 procent av alla årskort på gymmen förblir outnyttjade …?

Men, jag har goda nyheter till dig; du behöver inte träna för att leva och må så bra som möjligt i sommar och resten av livet.

Två livsviktiga aktiviteter du ska ha stenkoll på:

  1. Ditt stillasittande: Stillasittande (Räknas märkligt nog som aktivitet av forskarna idag) är livsfarligt och lär skörda lika många offer som rökning varje år. Studier visar att den som dagligen spenderar mer än tio timmar på baken löper tvåochenhalv gånger högre risk att dö i förtid jämfört med personer som sitter på rumpan mindre än sexochenhalv timmar. 

    För att minska de negativa hälsoeffekterna behöver du bryta stillasittandet var 20-30 minut.

     
  2. Dina fysiska aktivitet: Hälsovinsterna är stora för fysisk aktivitet redan på låg intensitet (vardagsaktiviteter som att gå, hushållsysslor etc).
    Genom att varje dag ersätta en halvtimmes stillasittande med lågintensiva vardagsaktiviteter minskar du risken att dö i hjärt–kärlsjukdom med 24 procent.


    Att ersätta stillasittandet med en rask promenad eller träning med lite högre intensitet, har förstås ännu större påverkan; tio minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet varje dag minskar risken för hjärt– kärlsjukdom med 38 procent, 30 minuter om dagen minskar risken med hela 77 procent. 
Det finns bara en fysisk aktivitet; den som faktiskt blir av. Om du nöjer dig med att leva och må bra fysiskt och psykiskt räcker fysisk vardagsaktiviteter långt.

Är du en av dom som i gott sällskap försöker och försöker men inte riktigt kommit igång med hållbara ritualer för daglig fysisk aktivtet vet du att det är som jag brukar säga i mina föreläsningar:

"Motivation suger – självledarskap duger."


Motivation brukar hålla en vecka, två kanske till och med tre veckor ... Det är då "självledarskap" kommer in i matchen. Du behöver helt enkelt bestämma dig för vad du vill uppnå och varför. För att nå det/dit du vill behöver du skapa en sund och hållbar vana, ritual, en livsfilosofi om du vill.

Om du kan gå 500 meter, börja med det tre till fem gånger i veckan. Om du kan springa en kilometer, börja med det fyra fem gånger i veckan. Om simning är din grej, börja/fortsätt med det. Är du ute med hunden flera gånger om dagen, fortsätt med det. Hugger du ved, hugg ved några gånger i veckan.

Bäst av allt, går eller springer du ute i skog och mark behövs inte mer avancerad utrustning än vad du ser på bilden.


Varför inte börja redan idag med en liten förändring, ett ”2-gradersskift; en förändring du är helt säker på att kunna genomföra konsekvent, hålla fast vid i minst 90 dagar?

Starta på din nivå med siktet tydligt och klart inställt på att i första läget komma upp i 30 minuter om dagen, gärna ännu mer förstås (Våra kroppar och knoppar är gjorda för rörelse flera timmar om dagen).


Om du är lite snäll mot dig själv kan just den här sommaren bli en hoppfull början för dig som verkligen vill komma igång med sunda rörelsevanor.


Från oss till dig; se till att vara kreativ kring fysisk aktivitet, verkligen leva och älska i sommar.

Move.Live.Love,
//Torgny Steen

Läs hela inlägget »
Greta Steen Greta Steen


Som skilsmässobarn med ny familj och betydligt yngre syskon var mormor och morfar en välkommen och trygg tillflyktsort när jag var liten. Oftast behövde jag inte dela deras uppmärksamhet med någon.

Morfar var den levnadsglade som helst av allt ville ut i naturen, var glad över ett enkelt liv där ett morgondopp kunde vara dagens höjdpunkt, gärna sköt upp till imorgon vad inte behövde göras idag. 

Mormor var den som med knappa medel höll ihop allt. Gick upp tidigt, ett par timmar innan morfar och jag, och såg till att allt fanns med på våra utflykter. Långfärdsskridskor eller båtturer, vi hade alltid ett par tre olika matsäcksalternativ att välja mellan. Varm choklad, limpmackor med tjocka skivor leverpastej eller ost (hon skar ost med kniv, ”snålskrapan” var ingen vän), nygräddade pannkakor och frukt var efterlängtade höjdpunkter.

Hon kom från en musikalisk familj i Norge, spelade då och då på det svarta Hoffman-pianot framför brasan i kakelugnen. 

Hon hade stora drömmar, utbildade sig till sjukgymnast vilket hon aldrig fick jobba med, det ansågs ”oseriöst” på den tiden.

Långt senare i livet, när jag gift mig med Anna och vi hade lyckan att kunna få egna barn, har jag förstått att det mormor var och gav mig var förbehållslös kärlek. 
Ville aldrig vara i centrum, vara till besvär, gillade inte att bli fotograferad (vilket syns på bilden).

På gränsen till självuppoffring gav hon förbehållslöst kärlek utan en tanke på att få något tillbaka.

Oavsett hennes egen situation ville hon alltid se till att jag och andra hade det bra. Det fanns alltid en extra tallrik för den som dök upp. Saknades något gav hon sig ut i alla väder och ordnade det.

Hon skulle ha fyllt 103 år den 15 juli 2018.
 
Tack för allt du gav mig mormor. 

Jag kan tyvärr inte ge dig något idag så jag får i din anda försöka ge vidare till någon annan som behöver.

Kram,
//T.

Läs hela inlägget »
Changemaker Changemaker

"Hur vill du bli ihågkommen som lärare …?"

Jag tror det var Micke Gunnarsson som ställde frågan när vi föreläste tillsammans i Malmö för några år sedan.

Inte visste jag då att den frågan skulle följa mig under ett helt år, mitt ”sabbatsår” som idrottslärare med uppgift att bidra till rörelseglädje hos barn i låg- och mellanstadiet. Ett år fyllt av utmaningar, frustration, otillräcklighet, mot- och medgång men främst av allt en oändlig massa möten, lärdomar och kärlek.

Skolavslutningen var sista gången jag träffade barnen som deras idrottslärare.

Veckan innan har präglats av starka känslor. Förvånansvärt mycket vemod och saknad redan innan skolavslutningen. De cirka 100 barn jag lärt känna under året kommer alla ha en egen plats i mitt hjärta, följa med mig resten av livet. Även om jag inte har en plats i varje barns hjärta vet jag att det är några som absolut kommer bära med sig minet av mig i sitt hjärta. 

Veckan har också präglats av många tankar och reflektioner kring skolan, organisation, arbetsmiljö, framtidens lärande, kreativitet och hälsa. Kombinerat med snart tio års arbete med barn, föräldrar, skolor och kommuner har jag samlat de sju viktigaste, utan inbördes rangordning, här:

  1. Ramkompetens. Om jag ska välja EN gemensam avgörande framgångsfaktor i en organisation – familj, relation, skola, förening, samhälle och företag – är det ramkompetens.

    Exempel på vad jag menar med ramar är; ekonomi, regler, tid, kultur, religion, skollagen, spelande, idrott och hälsa, stillasittande, skola, lektion, rast, läxor, ställtid, kost, sömn, möten, Lgr11, betyg, familj, relation, arbete, hemma, tvätta, konsekvenser, …


    Barn och vuxna försöker hela tiden identifiera och förstå ramen; "Vad handlar det här om ...?". Är ramen otydlig eller saknas sätter hjärnan snabbt egna ramar för vad som helst ska ge mening och sammanhang.

    Avgörande är hur tydligt du sätter, håller och uppmärksammar om/när ramglidning sker samt att förhandla om att gå utanför alternativt byta ram. Den som sätter ramen är förstås ansvarig för densamma. 

    Exempel: Några kollegor står och pratar. En annan kollega kommer in, avbryter och börjar prata om det den tycker är viktigt just då. Någon av kollegorna blir irriterad, någon kastar sig in i det nya ämnet, någon ledsnar och smiter iväg till något viktigare. Med risk att varken det pågående eller det nya samtalet har möjlighet att avslutas på ett meningsfullt sätt.

    En elev som gjort likadant hade blivit ombedd att vara tyst, räcka upp handen och vänta på sin tur.

     
  2. Fokus på tillstånd. Inom idrotten vet alla hur viktigt det är att skapa god arbetsmiljö och goda tillstånd där en individ eller grupp mår och presterar bra samtidigt. Tre Kronors guld i hockey-VM nyligen är ett bra exempel på det där ledningen hade stort fokus på att skapa rätt arbetsmiljö både för laget och jaget.

    Enligt hjärnforskningen försämras arbetsminnet (och därmed inlärningen) cirka 40% vid stress. Vad händer vid tillstånd som otrygg, frustrerad, otillräcklig, utanför, ledsen, okunnig, …?

    Skolan behöver bli oändligt mycket bättre på att välja och fokusera på vilka tillstånd som ska spridas i klassrum, på raster, på vägg till/från idrott/musik/slöjd/matsalen, i omklädningsrum och i andra skolmiljöer.

    Nyfiken, lust att lära, trygg, glad, harmonisk, "Jag kan ...", "Jag vill ...", aktiv, kreativ, välkommen, "Här vill jag vara ..." för att nämna några önskade tillstånd jag skulle vilja uppleva under min dag.

    När det är klart gäller det att besluta om vilka ramar (se punkt 1 ovan) som ska till för att skapa och behålla önskade tillstånd. 

     
  3. Samarbeta isf konkurrera. Skolan ska vara en plats för kunskaper, personlig utveckling, färdigheter och förmågor. 

    Det är skolplikt i Sverige. Vilket är bra. Samtidigt ökar det kraven på att skolan är angelägen och relevant i en allt snabbare omvärld. Vilket är en utmaning, läraren tävlar om elevernas intresse och uppmärksamhet med nöjesmaskiner som mobilen och ska förbereda dem inför "jobb" som kanske inte ens finns idag.

    En viktiga förmåga att utveckla är att kunna samarbeta. Att tillsammans med andra upptäcka och skapa större resultat än jag kan på egen hand.

    Samarbete med Idrott och Hälsa som plattform är en fantastisk möjlighet för kunskaps- och färdighetsuppbyggnad med en tydlig intention om personlig utveckling. 

    Konkurrens - omdömen och bedömningar - riskerar tvärtom resultera i "Jag kan inte ...", "Jag vill inte ...", "Jag orkar inte ..." och andra undvikareaktioner. Jag har bra underlag till boken "100 ursäkter för att slippa gympan" från föräldrar.

    Forskningen är stenklar; nästan alla våra kognitiva förmågor påverkas positivt av fysisk aktivitet. Om allt färre har idrottsaktiviteter utanför skolan blir skolidrotten ett gyllene tillfälle till livslång rörelseglädje.


    Självklart behöver barn mäta sig mot andra, vinna och förlora, lära sig hantera med- och motgångar. 

    Det finns arenor för den som vill tävla mot andra. Skolidrotten är inte en sådan. Det är en arena för rörelseglädje, fysisk och mental utveckling samt förståelse för hur jag mår bra. 

    Och SAMARBETE.

     
  4. Mer fokus på det goda. Det finns olika metoder som syftar till att lyfta fram och fokusera på det goda, Martin Fosters ”Fem gånger mer kärlek” (ibland slarvigt kallat 5-1) är en sådan metod.

    Av flera skäl är det ofta barnen som inte riktigt hanterar klassrumspedagogiken, stillasittandet, som o/medvetet inte bidrar till trygghet och studiero som tar och får stor del av lärarens uppmärksamhet och resurser.

    Vilket gör att elever som lättare hanterar skolramen, jobbar på i tystnad och har potential att komma ännu längre med lite mer uppmärksamhet och resurser lätt hamnar i skymundan.

    Vad skulle hända om de eleverna fick lika mycket kraft och fokus, mängder av positiv feed back, ”5-1” på riktigt liksom? Vilken potential skulle frigöras då? Skulle fler hänga på dem i klassrummet? 

    Brukar avsluta mina pass med att fråga vad deltagarna upplever fungerat bra, vad vi kan utveckla till nästa gång och om det är något vi ska sluta/börja med. Efter en trevande inledning har eleverna blivit allt bättre på att ge sig själva och varandra sorterad feed back i tydliga ramar för vad som redan fungerar bra och vad som behöver utvecklas. 

    En feed back kultur med fokus på det goda i en miljö för positiv utveckling.

     
  5. Bryt det livsfarliga stillasittandet NU. Upp till F-klass rör sig barnen stor del av skoldagen. Från  och med första klass ändras pedagogiken och premieras och bedöms plötsligt efter hur duktiga de är på att vara tysta och sitta still.

    Skolan ska vila på vetenskaplig grund och grund och beprövad erfarenhet.

    Jag är extremt nyfiken på och har länge efterfrågat vilken vetenskap som säger att barn (eller vuxna) lär sig bäst genom att sitta still 60+ minuter flera gånger om dagen …? 

    Tvärtom faktiskt, all tillgänglig vetenskap pekar på att stillasittande är urkass för bland hjärnan, för inlärningen och för vår psykiska och fysiska hälsa. Lika farligt som rökning faktiskt.


    Forskningen visar också att sju-åtta tonårstjejer och 5-6 tonårskillar rör sig mindre än 30 minuter om dagen. Medelålders män och kvinnor spenderar cirka 60 procent av sin vakna tid på ändan, åtta-tio timmar om dagen.

    Det finns skolor som är bra på gång och gör bra saker, både för att bryta stillasittandet och bidra till mer rörlighet genom att kombinera daglig fysisk aktivitet med idrott. Skillnaderna mellan skolorna i landet är stora, inför hösten 2018 finns det skolor som minskar antalet idrottstillfällen och/eller minuter för de yngre barnen.  Idrott och fysisk aktivitet hotar därmed likvärdigheten i skolan.

    Fridolin har gett ett antal instanser i uppdrag att utreda och komma med förslag för hur utöka idrott och fysisk aktivitet med 100 timmar i högstadiet från hösten 2019.

    Det är för lite och försent. Hela grundskolan behöver 1 000 (tusen) fler timmar idrott och avbrott i stillasittandet NU om vi ska ha en chans att rädda den svenska folkhälsan för kommande generationer.

    Vi behöver inte utreda något mer, GÖR DET BARA.
     
  6. Ledarskap, lärarskap och föräldraskap.
    Med risk för att ge mig in i ett område som är minerad mark.

    Under det gångna året har jag med jämna mellanrum fascinerats över hur skolan axlar ansvaret när något inte går som tänkt för en elev. Oavsett om det som sker sker i eller utanför skolan.

    Arbetsmiljön för många av Sveriges lärare och skolledare är mer eller mindre ohållbara och skulle aldrig accepterats någon annanstans.

    Skolledare jag varit bollplank åt eller på annat sätt har [in]direkt koll på deras arbetsmiljö berättar om; +60-70 medarbetarsamtal, lagkrav på ständig rekrytering av behöriga lärare, krav på handlingsplaner för elever med behov, renodlade vaktmästaruppgifter, tillgänglig för föräldrasamtal 24/7, akuta elevärenden som kastar all planering över ända, hot om våld och oacceptabelt språk elev-elev/elev-rektor/elev-lärare  för att nämna knappt toppen på isberget.

    Lärarnas situation är något annorlunda men inte mycket bättre. Kanske inte så konstigt att fyra av fem hoppar av lärarutbildningen och den prognostiserade lärarbristen ligger på +65 000 lärare år 2020?

    Det finns förstås bra och mindre bra lärare/ledare, i skolan som på andra ställen. Vi behöver vara rädda om och stötta dom som redan gör ett gott jobb. Vi behöver ge stöd och möjlighet till utveckling till dom som ännu inte nått sin fulla potential. Vi behöver kanske omplacera någon/ra till andra arbetsuppgifter.

    Som förälder kan jag genom aktivt föräldraskap underlätta för mitt barn, andras barn och alla som arbetar i skolan. Ett bra ställe att börja på är att mitt/mina barn sover tillräckligt (9-10 tim/natt).  Jag träffar många barn som knappt orkar sitta upprätt, än mindre ha idrott. När jag frågar varför svarar de ofta "... spelat i natt ...". När jag frågar vad de spelat svarar de ofta "... Fortnite, PUBG eller GTA ...". När jag frågar vad mamma och/eller pappa säger svarar de ofta "... de sover ...".

    Utöver att sömnbrist är skadligt i sig, särskilt för en barnhjärna som är under utveckling, har barns hjärnor svårt att skilja på fantasi och verklighet. Spelens språk och beteenden följer lätt med till skolan.  

    På CreativeChildren:Camp®, våra kurser för barn och föräldrar, pratar vi gärna om några av föräldraskapets huvudnycklar; Självtillit, Respekt, Ansvar, Empati och Ärlighet.

    Enkelt uttryckt; ”Vara mot mig själv och andra som jag vill att andra ska vara mot mig …”.

    Så enkelt att det nästan låter löjligt. Använt dagligen kan det göra underverk för arbetsmiljön på vilken arbetsplats som helst.

     
  7. Mindre planerad aktivitet - mer kreativitet. Vi behöver skapa betydligt mer tid och utrymme för kreativt lärande, exempelvis genom egen forskning, feed back och upptäckter.

    Det är bara sedan mitten av 1800-talet som utbildning och lärande utformats som dagens skola. Under 100 000-tals år före det lärde vi genom att prova praktiskt. Ibland genom handledning av någon kunnig person, ibland på egen hand.

    Jag vill gärna se att dagens planerade aktiviteter på lektions- och rasttid kompletteras med ett väsentligt större utrymme för samarbete kring aktiva fria lekar, upptäcka, forska, feed back, prova, lära och lära om. 

    Det händer något i barnens ögon varje gång de själva får upptäcka något.

    Vågar vi?

 
Det var några av mina reflektioner i samband med skolavslutningen. Sorry att det blev långt, har du orkat läsa ända hit tackar jag av hela mitt hjärta.

Hoppas du får en fin sommar och att hösten är fylld av spännande aktiviteter och goda tillstånd. Innan dess blir det några veckor för mig på Sveriges äldsta kollo för barn med lite extra behov av kärlek och lek utomhus. Sedan bad hav för resten av slanten.

Move. Live. Love.
//Torgny

Läs hela inlägget »
Foto: Oskar Kihlborg. Jag på fördäck, strax efter simmandes i havet. Foto: Oskar Kihlborg. Jag på fördäck, strax efter simmandes i havet.

Rädsla.

Tänker på den mysiga tjejen i 3:an, hon som för några månader sedan var så rädd för bollen att hon stod orörlig med händerna framför sig för att inte få en skumboll i ansiktet. Så fort hon hörde ordet "boll" fick hon något plågat i ansiktet, ville helst inte vara med.

Tills igår.

Klassen förberedde sig inför KM i fotboll. Plötsligt var hon överallt. Verkade helt orädd för boll och motspelare. Ville ha bollen och gjorde mål. Hela tiden med ett stort leende på läpparna.

Rädsla hindrar oss många gånger i vår utveckling. Många gånger är rädslan för det som eventuellt kan hända större än upplevelsen när det verkligen händer.

Innan jag fick barn var jag mest rädd för auktoritära män och ilskna hundar. Byta försegel mitt i natten när vi rundade Fastnet Rock i +22 sekundmeter var inget problem. Efter jag fick barn kom massor av oro och rädsla, många gånger för sånt som aldrig inträffade. Som när jag halkade på focken och ramlade över bord en solig dag utanför Sandhamn, efter att ha rundat som första båt i ett fält av 30-tal båtar, gjorde mig livrädd.

När jag guppade i vågorna (behöver jag skriva utan flytväst ...) hann jag tänka många tankar på Anna och barnen. Det kändes som en evighet innan min besättning på båten fick ned spinnackern, vände tillbaka och kryssade genom fältet av länsade segelbåtar i full fart och för att till slut plock upp mig på båten igen.

Blöt, rejält omskakad men vid liv.

Att övervinna mina rädslor har för mig många gånger varit kopplat till någon rörelse, någon form av fysisk aktivitet. Ofta har utvecklingen skett i små steg över lång tid, inga bungyjump, fallskärmshopp eller andra stora häftiga utmaningar.

Precis som för den mysiga tjejen i 3:an. Fysisk aktivitet på skolidrotten ett par gånger under ett antal månader där hon fått utrymme att utvecklas i sin takt har bidragit till en mental utveckling och hjälpt henne växa och övervinna sin rädsla.

Jag kan i alla fall inte tolka det på annat sätt efter att ha sett hennes agerande igår och leendet och kroppsspråket när jag berättade för henne om mina observationer.

Vilka rädslor bär du på?
Hindrar de dig i din utveckling?
Vad skulle det innebära om du kunde hantera rädslorna på ett annat sätt?
Hur kan jag hjälpa till?

Move.Live.Love.
//Torgny

Vill du göra skillnad och hjälpa någon utvecklas med hjälp av rörelser i sommar är vår bok "18 smarta rörelser - stärk din hjärna, må bra och nå dina mål ..." som hjälpt 1000-tals människor genom åren en bra sommarpresent. Du hittar den här >>> 

Läs hela inlägget »

Tänk att det kan finnas kärlek i en egengjord ”Russian sandbag”, en gammal lastbilsslang fylld med sand från Kämpingestranden i Höllviken och lite silvertejp ...?

Den har hängt med sedan BiggestWinner:2013.  Ett livsstilsförändrande projekt vi drev för att visa killar i tonåren att de på bara 90 dagar kan förändra sina liv med hjälp av kost, fysisk och mental träning.

Kraven för att vara med var bland annat;
-ej godkänd i minst ett ämne
-någon NPF- eller liknande diagnos
-[miss]bruk energidryck, spel och/eller skräpmat
-mobbing och/eller utanförskap
-svag självkänsla
-övervikt.

När skolorna inte ville hjälpa oss hitta killar som passade in på beskrivningen, som om inte de själva skulle veta ...?, skrev jag till slut en pressrelease och skickade till olika medier.

Det tog inte lång stund innan vi hade TV4 i trädgården för en intervju inför nyhetsinslag morgonen efter.

Plötsligt fick vi mängder med ansökningar från mer eller mindre desperata frustrerade föräldrar som upplevde att de "... prövat allt ..." utan att få någon hjälp eller komma någon vart.


Vi skrev "kontrakt" med 12 killar och deras familjer - famlijen är det viktigaste systemet barn lever  - om att träffas ett par timmar en gång i veckan under de 90 dagar BiggestWinner:2013 pågick.

Ena timmen körde vi inomhus, samtalade om hjärnan, varför vi mår som vi mår och gör som vi gör samt kost och näring.

Två av killarna vägde tillsammans närmare ett kvarts ton, när en tredje satte sig bredvid dem i soffan knäcktes den.

Andra timmen körde vi funktionell träning för att stärka kroppen och knoppen, alltid utomhus oavsett väder. 

Killarna såg lite spaka ut när jag bad dem ta av sig skor och strumpor för att återupptäcka sina fötter. De kom inte ihåg när de var barfota senast, särskilt inte utomhus i december i snöblandat regn.

För mig är det ett minne för livet, att se hur killarna på den relativt korta tiden sakta började växa, bli starkare både mentalt och fysiskt, var och är en fantastisk upplevelse.

Behoven är inte mindre idag, varken hos barn eller vuxna. Trots att vi aldrig haft det materiellt bättre mår vi psyksiskt sämre än någonsin.

Skissar därför just nu på en "BiggestWinner:Företagshälsa" för företag som vill må och prestera bra samtidigt.

Vad tror du om det?  

Förresten, vill DU göra skillnad i sommar? Gör som Håkan, köp vår bok i sommarpresent till kunder och medarbetare här >>>

Move.Live.Love.
//Torgny 


 

Läs hela inlägget »
Hedvig Eleonora kyrka. Foto: Torgny Steen Hedvig Eleonora kyrka. Foto: Torgny Steen

Hade förmånen att närvara på min gudsons bröllop. En generös, glädje- och kärleksfull fest i dagarna två.

Som gudfar hade jag också förmånen att få förbereda och genomföra ett tal till brudparet, ”Gudfars sju viktigaste lärdomar från 25 års äktenskap”.

Brudens far inledde känslomässigt talandet vilket fick mig att, utöver en tår i ögat, fundera på hur alla de beslut vi fattar formar våra liv. Brudens föräldrar hade adopterat en son från Guatemala. Efter en tid beslutade de sig för att adoptera ett syskon, en dotter.

Ett livsförändrande beslut för en liten flicka från en annan del av världen, för hennes blivande föräldrar och en midsommarafton i Sverige några år senare även för min gudson.

Vi fattar mellan 2 500 och 10 000 medvetna och omedvetna beslut per dygn. Undvika eller uppnå, rädslan för misslyckanden är oftast den känsla som utgör grund för vår o/beslutsamhet.

Gifta sig räknas som ett av de största beslut vi fattar i livet, skaffa barn ett annat. Andra menar att investera i ett boende, en fetare bil eller något annat materiellt är avgörande beslut i livet.

Alla säkert viktiga beslut i sig. Enligt mig inte i närheten av ett annat fullständigt livsavgörande men ofta bortglömt beslut; din hälsa.

Vilket möjligen förklarar varför svenskar i medelåldern sitter still 60 procent (8-10 tim/dag) av sin vakna tid, varför fem till sex av tio killar och åtta av tio tjejer i tonåren rör sig mindre än 30 minuter om dagen eller att 46 procent av sjukskrivningarna idag beror på psykisk ohälsa?

Långt hälsosamt liv är enligt Dan Buettners forskning om Blue Zones 10-20 procent gener medan 80-90 procent handlar om hur du väljer att leva ditt liv, vilken livsfilosofi du väljer.

Medierna lurar oss tro att det finns oändligt många vägar till fysisk och mental hälsa. Vilket kan göra det svårnavigerat i en ständig ström av (nya) mirakelmetoder och dieter för att vi ska må bättre och få spänstigare hjärnor.

Jag kan berätta en hemlis medierna och medicinindustrin helst håller hemlig; nyckeln till din hälsa ligger i besluten DU tar.

Det är enklare gjort än sagt; besluta dig för att börja RÖRA dig NU. Du behöver inte träna, det räcker långt med fysiskt aktivitet*, vardagsmotion. Forskarna säger att 30-40 minuter rörelse om dagen räcker. Vilket säkert stämmer om alternativet är stillasittande. Ur ett evolutionärt perspektiv är våra knoppar och kroppar byggda av och för flera timmars daglig rörelse i naturen. Du behöver alltså inte vara rädd för att börja röra dig, var bara noga med att öka belastningen successivt från din nivå.
*Fysisk aktivitet; lågintensiv vardagsmotion som promenera, klippa gräs, gå med hunden, hugga ved, …

En häpnadsväckande bonus är, när du är igång och rör dig regelbundet, hur kroppens och knoppens system börjar sända signaler om vad du behöver för att må bra. Till en början subtila signaler om allt från alkohol, rökning, snus, sömn, kost, näring, frukt och grönt, spelande, vatten, kaffe, socialt umgänge, intellektuell stimulans och mycket annat. Var sinnesskärpt, uppmärksamma signalerna och håll koll på att du är på rätt väg till ökad självkännedom.

Vilket beslut gällande din eller någon annans hälsa vill du fatta idag?

Behöver du inspireras och aktiveras är föreläsningen "Varför finns det inga isbjörnar på Skansen?" ett uppskattat första steg.

Vill du ha en ”Gudfars sju viktigaste lärdomar från 25 års äktenskap”, mejla mig så får du dem så fort jag hinner.


Move.Live.Love.
//Torgny

 

Läs hela inlägget »
Lägg till din egen HTML-kod här.

Missa inget - få gratis uppdateringar i mejlen:

* indicates required
Email Format

Senaste inläggen:

Senaste kommentarerna:

Arkiv:

Länkar:

Etiketter: